Blogger is back!
Så där. Jag har bestämt mig för att återigen städa i bloggen och sedan släppa den på nytt. Att ha den lösenordskyddad var inget för mig, även om det har varit skönt att slippa pressen som jag säkert inbillar mig att ha över att hela tiden se till att det uppdateras och att det då är roliga inlägg. Mitt liv har inte känts så roligt på senaste tiden och att ha en deprimerande blogg är egentligen inget jag alls eftersträvar. Men jag måste sluta se det som att jag underhåller andra, denna blogg är min! Mina tankar, mina känslor och mina upptåg! Om då någon känner för att dela detta med mig så tycker jag det är jättekul, men jag måste som sagt sluta ha i åtanke att andra läser här, då blir allt bara kattskit.
Jag måste få dela med mig av mitt liv, jag är ingen privat person. Nej, jag är en sådan som vanligtvis trycker in mina känslor under huden på folk. Är jag glad så vet du om det, är jag ledsen syns det på mig, är jag arg då vet hela byn om det och är jag hög på livet så vet snart hela Sverige om det. Det är sån jag är, det är sån jag vill intala mig själv att jag är. Så varför då börja tveka på sig själv bara för det faktum att man inte vet vem som läser och vad dom förväntar sig? Nej, I will go for it.
Så var så god - Läs, skratta med mig, skratta åt mig, bli upprörd för att jag handlar fel, bli upprörd för att jag handlar rätt, bli ledsen för att jag är ledsen eller bli ledsen för något jag gör eller var likgiltig.
Lämna en kommentar om du vill eller ge blanka sjutton i det (hej mormorsvarning!).
Du kommer bli en i statistiken och från och med nu struntar jag i statistiken. Så det så! ;)
Jag har tjuvbörjat lite som det kanske syns och nu är en video på nerladdning på youtube. En liten "hälsning" till min man så att han inte glömmer bort mig nu när jag flytt våran verklighet och gömmer mig under mor&fars tak. :)
Jag måste få dela med mig av mitt liv, jag är ingen privat person. Nej, jag är en sådan som vanligtvis trycker in mina känslor under huden på folk. Är jag glad så vet du om det, är jag ledsen syns det på mig, är jag arg då vet hela byn om det och är jag hög på livet så vet snart hela Sverige om det. Det är sån jag är, det är sån jag vill intala mig själv att jag är. Så varför då börja tveka på sig själv bara för det faktum att man inte vet vem som läser och vad dom förväntar sig? Nej, I will go for it.
Så var så god - Läs, skratta med mig, skratta åt mig, bli upprörd för att jag handlar fel, bli upprörd för att jag handlar rätt, bli ledsen för att jag är ledsen eller bli ledsen för något jag gör eller var likgiltig.
Lämna en kommentar om du vill eller ge blanka sjutton i det (hej mormorsvarning!).
Du kommer bli en i statistiken och från och med nu struntar jag i statistiken. Så det så! ;)
Jag har tjuvbörjat lite som det kanske syns och nu är en video på nerladdning på youtube. En liten "hälsning" till min man så att han inte glömmer bort mig nu när jag flytt våran verklighet och gömmer mig under mor&fars tak. :)
Kommentarer
Trackback