Just in case.

Nu kom jag att tänka på; M har visat min blogg för några på jobbet ett fåtal gånger. Mest för att dom ska få ett ansikte på hans flickvän. Men tänk om någon av dessa arbetskamrater får för sig att gå in med jämna mellanrum och titta här? Och då ser ett inlägg som det här under. Vad får M för respons då? Och vad tror dom egentligen om mig isåfall?

Men ändå. Jag kan väl inte vara den enda tjejen som vågar stå för att jag fiser, rapar och faktiskt gör nummer två ibland? Jag menar, alla gör det. Kanske hoppas jag på ett grupptryck? Om jag vågar visa att jag gör det, så kanske två till vänner vågar och då kanske två av deras vänner vågar osv. Och sen slutar detta tabu finnas?
Nej, riktigt så tänker jag inte. Men jag är nog rätt skadad från hemtjänsttiden. Jag menar, försök att ha rast, äta mat och rapportera samtidigt på en halvtimme. Det är garanterat inte något för äckelmagade människor.


Och apråpå något helt annat. Jag har gjort det igen. Jag ska snart ta tåget till grannkommunen, istället för att göra mig iordning dammsuger jag och skriver här. Detta med självdiciplin(stavning?) är inte min grej. Jag skulle nog aldrig kunna vinna någon medalj inom ämnet!

Och att dammsuga med en merellermindre efterbliven sköldpadda lös på golvet, det rekommenderas inte!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (Syns bara för mig.)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0